Göran I Svensson har skickat en kommentar till SNOMED inlägget längre ner här den 27 maj. För att synliggöra den debatten skriver jag en ny post här. Hoppas fler vill delta.
Det är sunt att vara skeptisk till att SNOMED ska lösa alla problem som finns rörande förståelsen av termer i vården. Både hos människorna (vårdpersonalen och de som får vård) och datorerna (där förståelse förstås är någonting helt annat). Det framkom inte minst på den nyss avhållna skandinaviska konferensen om IT och terminologi som hölls i Kalmar 1-3 oktober.
En av de viktigaste frågorna är att SNOMED bara är en strukturerad samling termer men ingen modell för hur man bör strukturera information i journaler och andra informationsobjekt som ska stödja vårdens olika processer. Här behövs dels mer arbete med att reda ut vilka de processerna är med vissa delar som kan vara gemensamma men mycket som måste analyseras för olika vårdsituationer. En mycket viktig del som sedan behövs är konkreta journalmallar som lämpligen uttrycks i den nya standarden för journalkommunikation EN 13606 och med de s.k. arketyper som bl.a. vidareutvecklas av openEHR men som också NHS i England under senaste halvåret arbetat intensivt med och som allt fler i Sverige börjar intressera sig för.
Görans kommentar innehåller dock några missuppfattningar. Även om de amerikanska patologerna ska ha äran av att startat den utveckling som lett till just SNOMED CT så har en mängd andra personalgrupper varit inblandade i utvecklingen av det som idag är SNOMED CT. Både i USA men framför allt i England. SNOMED CT, till skillnad från tidigare versioner av SNOMED är resultatet av en sammanslagning med det stora engelska arbetet som startade med allmänläkaren James Read och som under namnet Clinical Terms version 3 innehöll ca 200 000 begrepp som utgått från behov av definierade termer i klinisk vård där också olika paramedicinska grupper bidragit förutom en lång rad kliniska specialitéer. Göran har också fel när han skriver att de amerikanska patologerna äger SNOMED CT till årsskiftet.
Den 9:e mars bildades den nya organisationen IHTSDO – International Health Terminology Standardisation Organisation med säte i Köpenhamn och Ulrich Andersen som direktör (som förresten var med på SFMIs konferens i Kalmar förra veckan). Organisationen har nio länder inklusive Sverige som medlemmar och äger nu alla rättigheter till SNOMED CT terminologin. Nu har arbetet startat att diskutera internationellt hur det som är SNOMED CT idag ska vidareutvecklas, både för att få en bättre intern struktur i vissa avseenden och för att täcka en del områden som idag inte finns med.
Göran ironiserar också över att det är omöjligt för verksamma kliniker att lära sig alla de över 300 000 begreppen. Det är heller inte meningen och i de IT-stöd som ska använda SNOMED kommer man se till att man i ett givet sammanhang bara ser en liten del av begreppen, framför allt om man skapat arketyper för t.ex. beskrivning av en diabetikers aktuella läge. Ingen kan eller behöver kunna allt. Sedan är det en annan sak att en strukturerad terminologi kan ge möjlighet till en viss förståelse också av termer som man från början inte känner till, inte genom att man pluggar in dem utan genom att man kan presentera hur ett begrepp byggs upp av relationer till andra begrepp. Ibland behövs längre kedjor för att man ska komma komma till en nivå av välkända termer. Dessa relationer är dock framför allt viktiga för att bygga smarta IT system som kan kombineras med analys och beslutsstöd.
Vid konferensen i Kalmar diskuterades också relationen till andra terminologier som ICD-10 och ICF (för funktionstillstånd) eller som jag nämnde terminologier för läkemedel och laboratoriemedicin. Det finns ingen anledning att överge dessa där de fungerar väl och i vissa fall kommer man utveckla mappningar (kopplingar) mellan vissa SNOMED begrepp och dessa äldre terminologier. I vissa fall kan dessa komma att inkorporeras i framtida versioner av SNOMED. Här är vi t.o.m. överens Socialstyrelsen och jag.
I det stora arbete som startat och innebär översättning av SNOMED CT till svenska vilket Socialstyrelsen räknar med ska ta fyra år har man börjat att rekrytera verksamma kliniker från olika personalgrupper som ska hjälpa till med att validera att de svenska termerna som föreslås av professionella översättare kommer fungera i svensk vårdverklighet.
Även om jag själv nu sedan en tid jobbar en period som allmänläkare efter att mycket länge bara sysslat med medicinsk informatik tycker jag inte man ska håna patologerna. De har historiskt gjort oerhört mycket för att vi i den praktiska vården ska veta vad vi sysslar med och lära av våra misstag.
Gunnar Klein
